Att jag inte slutar att förvånas??!

Jag måste få börja med att säga att jag älskar verkligen ljuset som vi fått nu. Det gör livet så mycket lättare!
 
 
Att starta dagen med en 8 km PW (powerwalk) kl 04:30 med min bästa morgonpolare, Yosh, är underbar balsam för kropp och själ. Ni som funderar på att börja träna men inte hittar tiden så är detta perfekt. Dagen har egentligen inte riktigt börjat ännu, de flesta ligger och sover än och du får massor av friskt nytt syre ner i lungorna! Bara postivit! För mig så är det av flera anledningar jag väljer detta. 
 
1. Jag är morgonpigg (irriterande morgonpigg för många =)
 
2. Sliter mindre, jag spar mina löparben lite. Skonsamt och bra träning!
 
3. Jag älskar att umgås med Yosh! (vår energiska vorsteh på 2 år)
 
4. Jag behöver träningen men har varit lite förkyld för att löpträna några dagar.
 
5. YOSH ÄLSKAR DET!
 
 
Jag lägger ju så klart in lite träningsövningar för oss båda under dessa kilometrar. Jag behöver träna mina löparmuskler med kickar i baken och höga knän, Yosh behöver en hel del... Men vi gör framsteg, både han och jag.
 
Gårdagen bjöd på både goda och lite sämre upplevelser. Men när det "går lite ont" så är det bra om man liksom kan tänka på allt som är bra istället. Då känns det "onda" inte lika illa längre. Fattar ni? Vet att jag ibland kan låta en smula förvirrande, men jag vill väl i alla lägen även om jag kanske virrar in mig i mina egna förklaringar...
 
Hm.. fan, det där blev ju inget bättre, va?
 
Nåväl, Ester hade i varje fall en stor dag igår. Hon blev insvuren Scout i Ljusdals Scoutkår!
 
 
Den 23 april varje år över hela världen så firar alla Scouter St:Georg dagen. I samband med det så blev det nya scouterna insvurna i kåren. Ester var en av dem eftersom hon började i vintras.
 
 
Det här mina vänner... är på största allvar. Allt är noga, Esters scoutskjorta hänger snyggt på en galge de dagar det inte är scouterna, medan alla andra kläder ligger mest på golvet...
 
 
Här blir hon insvuren i kåren! 
 
"Är du redo, Scout?"
 
"Alltid redo!"
 
Hon fick två nya märken som skall sys på skjortan. Ni ska inte tro att det bara är att sy på vart man tycker det passar bäst. Nä nä, det är noga utvalt och det finns en speciell broschyr som visar vart de skall placeras på skjortan.
 
Okej... så kommer vi till det rubriken i detta blogginlägg syftar till. Vårt sjukhusbesök igår...
 
Varför slutar jag inte att förvånas??! Stina hade en helt vanlig tid hos ögonläkaren eftersom man har sett på BVC på både 4 års- och 5 års kontrollen att hon förmodligen behöver glasögon. Inget konstigt alls.
 
Så var också fallet upptäckte man efter de synundersökningar som görs med droppar i ögonen och diverse. Sen när vi skulle gå så skulle man bara göra en rutinkontroll, man lyser i ögonen och kollar så allt är ok. Inget konstigt alls.
 
Allt börjar så bra. Man förklarar att det går snabbt, en läkare ska bara lysa lite snabbt i ögonen och sen får vi åka hem. Hon får sätta sitt lilla huvud i ytterligare en konstig apparat med hakan vilande på en liten avsats i plast. Man märker ju direkt när det är något som det inte ska...
 
 
Läkaren förklarar att det var något bakom ena ögat. Vid det här laget så slutar mina öron att fungera och min hjärna är redan full med information. Det går inte in mer. Jag är så mättad av alla Landstingsturer genom åren med Ester som var så sjuk i flera år... 
 
 
Flera läkare kommer in och kollar, pratar med varandra, kollar igen och säger att det säkert inte är någon fara men vi ser bla bla bla... Nu hör jag inget mer. JÄVLA SKIT!!! Så typiskt att sånt här ska hända när jag åker själv. Det är därför jag inte åker själv längre eftersom jag inte kan återberätta det som sades. Jag slår dövörat till.
 
Johan får ringa tillbaka idag och få det berättat av läkarna igen. Jag vet inget. Kommer inte ihåg. Men det blir säkert bra i slutändan.
 
 
Efter en låååång dag på sjukhuset så var det ändå dags för det som Stina tyckte var roligast även om krafterna nästan inte räckte till.
 
TAAADAAAAAM!!! Fina va? Rosa och fina med en liten blomma som hänger ner för ena skalmen. Pluttan... så söt så man dör!
 
Näe, men hörrni? Nu ska det ju firas Valborg i afton! Hoppas att uppehållet som just nu råder håller i sig. För oss blir det ju självklart Majkasa och god mat i afton. Hoppas att ni alla också har trevliga Valborgsplaner!
 
Kraaaaaaaaam till er alla!
 
 
 
 

Förkylt... igen :(

Åh, jag trodde jag skulle klara mig minst 1 år efter att jag låg i influensan i början av mars. Men NÄ! Fasiken!!! Det kliar ju i min kropp utan träning, en slags allergisk reaktion skulle jag vilja säga. Det kanske är därför som jag nyser så väldigt just nu? ;) Fredagmorgon fick jag mig en härlig genomkörare och körde morgonklass med några tappra deltagare. Hade tänkt köra snabba intervaller på lunchen... men... något hände... ; FÖRKYLNINGEN KOM!
 
Vaknar kl 04:30 på lördagmorgon, täppt och rastlös. Att ta en morgonrunda är helt otänkbart. FAN! Men jag fick göra det bästa av det sämsta:
 
 
 
En PW i tidiga ottan med min bästa kompis var ett okej alternativ. Vi gick i 75 min men jag fick aldrig upp värmen riktigt...
 
 
Men det fick tydligen Yosh???!
 
 
Mitt på dagen så var det dags för lite nytta. Vi håller ju på att bygga ny altan, längtar tills det blir klart så man kan få sitta där och sippa på något gott i sena sommarkvällen.
 
 
Hittade den perfekta uppgiften till 5-åringen också. De gillar ju att hjälpa till och det är bra att uppmuntra det så länge viljan är frivillig. Den brukar ha en förmåga att försvinna när de blir lite äldre...
 
Efter vårt flit så blev det grillning med bästaste grannarna. Jag har fått en egen liten beundrare i granngården. Jag tror t o m att gårdagens samkväm stärkte mina aktier hos honom.
 
 
TADAAAAAM!!! Lilljägar´n på Bergvägen! Lyckan var total när han fick en jaktkeps av oss som liksom matchade hans outfit perfekt!
 
 
Wilmer och Stina båda 09:or men har smått olika intressen. Den här bilden är så fantastisk. Ser ni.... det stereotypa??! HA HA HA! Han superlycklig över att ha kommit hem ifrån jakten med något jättebyte... hon sitter hemma har utfodrat barnen och är lite sliten...  HA HA HA! Nu ser det faktiskt inte riktigt ut så i vår familj eftersom vi båda jagar. Men bilden är lite kul, eller hur?
 
Nu ska vi förbereda oss för att gratta bästaste Ester på 11-års dagen!
 
 
HIPP HIPP HURRAAAAAA!!!!

En liten avrapportering ifrån veckan som gått

Vart tar dagarna vägen??! Åh, den här veckan som vi skulle hinna så mycket. En vecka då vi kan få lite extra tid till sånt som vi inte hinner med vanliga vardagsveckor... Men, men... 
 
Måndag: Hemfärd ifrån fjälls.
 
 
Vi hade underbara dagar hos mormor & morfar. Nu planerar vi att fira den här "mellisen", våran bästaste Ester fyller 11 år på söndag 27 april!!! Åh, min lilla tjej blir så stoooooor! 
 
Tisdag: Gävlebesök med Ebba och goda besked och värden! Heja Ebba!!! Det gjorde min tisdag till en supertisdag! Dessutom fick jag toppa dagen med ett härligt pass Bodystep. Körde faktiskt med pulsklockan då vilket var intressant... kom upp 168 bpm i konditionstopparna. Det är bra grejer det där med Bodystep! :)
 
Onsdag: Stockholm och affärsmöten.
 
 
Jag fick med mig en favorit i bilen ner. AnnaKarin är lika morgonpigg som mig, så det var ingen konst för henne att åka i tidiga ottan för att slippa komma in i de värsta köerna i Stockholmstrafiken.
 
 
När arbetsdagen var slut passade vi på att njuta lite i den otroligt vackar Kungsträdgåren där körsbärsträden skriker vår i dess rosa kulörer!
 
 
Den obligatoriska "selfien" tagen i Kungsan den här våren... också! ;)
 
Torsdag: Besök på Barnkliniken i Hudik med Stina. Vet inte vilken gång i ordningen. Är det ett gott tecken när man möter sjukhuspersonal i korridoren nere vid entrén och de hälsar igenkännande? 
 
 
Stina vet precis vilken siffra vi ska trycka på för att komma upp på rätt avdelning.
 
 
Dessvärre känns det som om vi kommer att ta omtag och att Stinas besök kommer att öka efter besöket igår. Men förhoppningsvis kommer det i slutändan att bli bra!
 
 
Efter jobb och sjukhusbesök var det dags för mamman i familjen att uppdatera synen lite... det var några år sedan sist. Vad tror ni? Jag kör på dessa bågar va´?
 
Nu är det fredag och dagen har börjat med morgonträning - den bästa början på en dag om ni frågar mig. Den kommer att avslutas med en tjejmiddag! Inte min dock. Stina ska nämligen ha bjudning efter dagis idag. Det blir alltså en liten tjejmiddag... Fast hon verkar tro att det är kalas eftersom hon har köpt serpentiner och tutor. Jösses?
 
Annars så ska vi njuta i helgen! Ja, jäklar vad vi ska njuta! (kommer nog träna lite också skulle jag tro... ;)
 
Trevlig helg på er och hoppas att alla ni andra också kommer att njuta!
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg