Om åtta dagar...

 
Det är så mycket som händer så jag hinner knappt ta in allt. En massa spännande saker som gör att dagarna nästan smälter samman. Det går så fort.
Men det är bara positivt.
 
 
 
Johan och jag har fått plats i ett jaktlag här hemma!
Det ser jag verkligen fram emot. 
En massa nya bekantskaper och en helt ny jaktmark.
 
 
 
Gårdagen spenderades därför på skyttebanan lite för att få träffa några ur vårt nya jaktlag och dels för att så klart hjälpa till och se till så skyttebanan är tipptopp inför alla skyttekvällar framöver.

The Princess var väl mer intresserad av fikapauserna än att jobba...
 
 
Men hon drog sitt strå till stacken och förtjänade faktiskt sina kakor!  
 
 
Nu räknar vi ner.
Nu är det åtta dagar kvar tills Stina kan få börja cykla, rida och leka lite mer fritt utan kryckor och rullis!
ÄNTLIGEN!
 
 
Vi har medvetet hållt oss ifrån stallet dessa veckor lite för att inte göra Stina än mer påmind om hennes situation.
Men idag var vi till stallet och hälsade på Storm och de andra hästarna.
 
 
 
Det märktes tydligt på Stina hur mycket hon har saknat stallet och hästarna!
Nästa helg ska vi nog försöka komma upp på hästryggen en sväng just för att testa lite. 
 
Det är nog bra att väcka upp musklerna lite grann innan ridlägret.
2 kommentarer
publicerat i Allmänt
Taggar: Barn, Hästar, Jakt, Järvsö Jaktskytte, Järvsö Östra, Perthes, Perthes Sjukdom, Pertheskid, Skytte

Hur går det för Princess?

Två veckor har gått sedan operation nummer två. Det har gått väldigt bra måste jag säga. Inte mycket till smärta, inte mer än vanligt ska jag väl kanske tillägga.
 
 
Nu återstår ytterligare fyra veckor i stillhet för Stina. Det är kanske det som är det svåraste just nu. Att hålla henne tillbaka, att inte ramla, hoppa, springa osv.
Hennes opererade ben är ju väldigt skört. Ett benbrott just nu vore förödande...
 
 
Såret läker fint och kirurgerna har gjort ett snyggt jobb. De gick in i det gamla ärret så det kommer nog inte synas så mycket när det väl har lagt sig lite.
 
Det kan vara lite tufft nu när det är sommar med alla härliga och roliga aktiviteter. Det står en studsmatta i var och varannan trädgård. Just studsmattor är kirurgernas största farhågor. Det är svårt att låta Stina se på när de andra barnen hoppar. Men vi brukar försöka undvika såna situationer och platser så långt det går. Men hon är duktig. Hon är amper och håller ut.
Hon kommer ju i varje fall att få hoppa upp i hästsadeln igen vecka 25!
 
Själv har jag farit som en skållad råtta runt halva vårt rike. Tänk så vackert Sverige är!
Men helgen har spenderats på  den vackraste platsen av dem alla - på hemmaplan i ett fantastiskt väder!
 
 
 
När jag är borta så där med jobbet så blir längtan hem efter min familj extra stor. Jag blir också än mer hemmakär när jag far runt som jag gör, på gränsen till osocial för jag vill helst inte åka någonstans utan bara vara hemma.
 
 
Fast våra mellisar känner inte samma längtan hem som jag gör. Det är lite tvärtom med dom. Nu är tiden inne då polarna smäller högre och att vara med dom är mycket viktigare (ROLIGARE!) än att vara hemma och ha mysfredag med oss gamlingar.
Ester har varit i Ljusdal hos kompisar och övernattat, Malin tog bussen med polarna till Hudik för en heldags shopping. De börjar bli stora nu...
 
 
Men jag njuter av att bara vara hemma. Nu är det extra underbart.
Imorgon ska jag njuta på bästa sätt genom att ta en löprunda i ottan.
Precis då när solen stiger över Järvsöklacks kant, då tussar jag iväg.
 
Helt underbart! 
 
 

Annorlunda uppdrag - Mufflonlammet Markus

Han är så liten och så ensam och just nu behöver han mig.
Jag kan höra det.
Så fort jag går ifrån honom och stänger in honom i sin box så bräker han högt!
 
Jag fick det ärofyllda uppdraget i kväll att vara Markus barnvakt det här dygnet. 
Jag sover på Roslagens Jakt & VIlts anläggning. Helt ensam med en del vildsvin och ett par älgar.
Anläggningens VD och undrade om jag kunde tänka mig att umgås lite med Markus det kommande dygnet.
 
 
Självklart!
 
Det skär i hela mig när jag hör hans bräk när jag lämnar honom själv efter att vi gosat och han har fått välling.
Men jag tänker att snart får vi ju träffas igen. Snart kommer jag med flaskan och du får lite extra social konakt och beröring.
 
Lilla Markus... hans mamma dog så nu är han alldeles ensam. Eller det är ju inte riktigt hela sanningen. I samma hage fast på andra sidan staketet, finns det andra mufflon. Fast stora, vuxna hanar. De vill inte ha någon bebis-Markus hos sig.
 
 
 
 
Det finns det ju andra som vill!
 
 
Här sover jag i natt. I min lilla Mufflonlamm-vaktar-stuga.
 
 
Imorgon kommer våra vinnare hit.
Vi har haft en täviling tillsammans med Roslagens Jakt och Vilt och Svedea bland våra prenumeranter.
 
Vinnarna får komma hit och testa sina hundar på det viltslag som är tänkt att jaga.
 
Näe, nu ska jag sova några timmar innan det är dags att gå ut till Markus igen.
 
Allt gott och puss i ljumsken på er!!
 
0 kommentarer
publicerat i Allmänt
Taggar: Allt om Jakt och Vapen, Jakt, Mufflon, Mufflonlamm, Roslagens Jakt & Vilt
Visa fler inlägg