Tack mina älskade ungar! <3

Åh, kände mig så där lagom stressad idag... körigt på jobbet, har knappt andats och kissa gjorde jag nog inte ens förrän jag kom hem... tror jag??!
 
Dessutom lite... ähum.. halvkörigt med halvhängiga barn, ett stycke krockad bil (förmodligen skroten nästa) Mannen jobbar borta hela veckan. Noll back-up.
 
Gissa om man blir överlycklig att mötas av detta när man kommer hem:
 
 
Ett stycke aningen trött snögubbe. Detta är bara början på allt underbart!
 
 
En lite mindre väntade mig på farstubron.
 
 
Kliver in i hallen och möts av tända ljus. Åh... mina älskade ungar!!! De har ju höstlov denna veckan, så Ebba och Ester är hemma själva, medan Stina går på dagis när jag jobbar.
 
 
Tända ljus på spiskåpan...
 
 
Kaminen tänd med ett välbehagligt sprakande...
 
 
Tända ljus i vardagsrummet...
 
 
I köksfönstren... välstädat och fint!
 
Det är ju annars ett lotteri att lämna ett syskonpar hemma utan uppsikt. Jag har erfarenhet av det också. Jag lovar!
 
 
Man kan inte annat än älska dom!
 
Och som kronan på verket... *trumvirvel*
 
 
Serverades det en vacker efterrätt som Ebba gjort tillsammans med sina småsyskon!
 
Tack älskade ungar för allt ni har gjort för mig idag. En helt vanlig tisdag!
 
Älskar er nu och för alltid, härifrån till evigheten!
 

Så blev det vinter...

Oktober känns en smula för tidigt att få vinter även för oss som bor i södra norrland, Hälsingland.
 
 
Jag älskar alla årstider. Vintern har sin tjusning också, bara man slipper bilstrul (vilket jag VERKLIGEN skulle bli varse under kvällen!!!).
 
 
Att få gå i skogen tillsammans med Yosh är ett privilegium! Tänk så tyst och stilla det är. Varför tystnar alla fågrlar på vintern? Inte ett pip så fort snön lägger sig? Knepigt...
 
 
Det är inte bara Yosh som gillar snön!
 
 
Kvällen avslutades med en smarrig lax med romsås i trevligt sällskap så som Fräsen, Therese Larsson. Med magar som var VÄL fyllda (vissa av oss har ju flera anledningar till det, INTE JAG!!!)... såsade vi ner oss i soffan och kikade på ett inspelat program av "Berg flyttar in".
 
Vardagslyx, skulle man kunna säga!

Sorg, Baciller och älgbiff - En salig blandning!

Idag är det pappas födelsedag. Tankarna rullar omkring. Knepigt att han inte finns mer...
 
Vad är då bättre att börja dagen med än en skogspromenad med de bästa av vänner? Yosh och hans superpolare, Frej, vars matte Cia är min superpolare! 1 timmes morgonpromenad i en frostig skog, men två lekfulla hundar, kan få de tyngsta tankar att försvinna på ett kick!
 
 
Vår lilla sjuklig tycktes pigga på sig under dagen, vilket gjorde att vi valde att greppa lite frisk luft. Ingen har dött av det? Alvedon är ett mirakelmedel. Från att ligga och vara mer eller mindre halvdöd i soffan, till att spritta till och bli full i bus på mindre än 5 minuter? Hur är det möjligt? Vad innehåller det egentligen??!
 
Knark??!
 
 
Vi tog därför en promenad till lekparken mitt i byn. Till sjuklingens lycka, satt gungorna fortfarande kvar!!!
 
 
Det var flera som testate gungan... Yosh är inte riktigt som alla andra... Men han gillade det!
 
 
Sjuklingen lekte på rätt bra (med viss pushning ifrån modern). Ett litet test kan man tycka, men jag ville ju veta om hon var frisk eller om det bara var Alvedonets mirakelunderverksinnehåll, som gjort vad det ska för att få flickebarnet på fötter.
 
 
Ungefär här börjar krafterna att sina och mirakelmedlets under ta slut. Jag insåg då att morgondagen innebär hemarbete "slash" vabb. Jag kunde dessutom skymta vita små fläckar i halsen på henne... dessa symtom brukar vittna om halsfluss... Men vem är jag att bedöma? Vi avvaktar och ser hur morgondagen artar sig. Vi har inte tid med några längre basilusk-vistelser. Vi ska ju upp till fjälls på onsdag!!!
 
Hej mormor! <3
 
 
 
Kvällen avslutades med en liten nätt älgbiff (skjuten av undertecknad), vilandes på en kantarellsås (kantarellerna plockade av undertecknad) serverad till rostade rotsaker.
 
Trevlig söndag på Er!
Visa fler inlägg