Svettfest de lux!

Herre min Skapare??! Är jag helt ifrån vettet??!
Ni behöver inte svara... jag vet redan vad ni hade svarat. Men idag har jag en benägenhet att hålla med... fast jag är lite korkad och tycker att det på något sjukt vis är ganska skönt också. 
Jag pratar om min lite halvdåliga planering gällande min träningsdag idag.
 
Jag började min träningsdag och vecka i gymmet kl 05 imorse. Eftersom jag sprang 11 km i lördags så tänkte jag att jag kanske skulle ta och cykla lite intrevaller istället? Jag behöver ju verkligen en massa cykelmil i benen och tyvärr ( i det här fallet) så har det ju kommit snö och slask, så att cykla ute är just nu inget alternativ.
 
Sagt och gjort 45 min cykelintervaller och lite bålstyrka som efterrätt. 
Satt som en käftsmäll!
 
 
Så lunchträning med Judit. Styrka stod på vårt schema.
 
 
En del nya härliga och maffiga övningar som vi har anammat. 
Visst är hon väl gullig? ;)
 
 
Vad gillar ni underbettet? Snygg va´?
 
 
Judit hittade sin "vila-position" ganska ofta... 
 
 
Vi piskade på rätt bra och jag är ganska säker på att våra magmuskler kommer att kännas av vid hastiga skrattanfall och nysningar!
 
Så kom det... just fan... det är ju spinning ikväll!
 
Helvete??!
 
 
Per, vår spinninginstruktör, mer eller mindre studsade in i salen med all energi. Han är fantastiskt bra och får oss i klassen att orka "över krönet".
Men ibland tror man att man ska dö när man trampar av allt man är värd så hjärtat håller på att hoppa ur bröstet, så säger han; "men nu är vi nästan uppe! Nu är det bara en tredjedel av backen kvar!"

Va fan??! Skjut mig, är tanken som för sekunden slår en.
 
 
Men stämningen i klassen är fantastisk. Alla tjoar och klappar händerna och peppar varandra att orka hålla ut.
 
 
Vilken jädra svettfest det var! Satan i gatan. Nästan så jag fick skämmas över pölen under min cykel...
 
 
Vill ni ha en rejäl utmaning?
Kom till Citygym kl 20 på måndagar! 
I dear you... ;)

Stockholm, två flugor i en smäll.

Helgen har spenderats i vår Hufvudstad. Vi slog två flugor i en smäll och komprimerade besöken till ett. Jag jobbade torsdag och fredag, Johan och Stina tog tåget ner till mig fredag eftermiddag. Mysigt!
 
 
Den här lilla råttan som älskar att åka rulltrappor och bo på hotell!
 
 
Hon hoppade ner i hotellsängen ganska raskt och gjorde sig hemmastadd med plattan, jordgubbar och annat smask! 
 
 
 
 
Lördagmorgon passade jag på att ta mig en härlig morgonrunda medan de andra fortfarande sov. En runda ut ifrån stan och runt Djurgården. 11 km.
 
 
Att komma ut ifrån stan bara ett litet stenkast därifrån, ut på Djurgården tidigt på morgonen är helt ljuvligt. Jag är inte ensam om att tycka det. Det mer eller mindre kryllade av rådjur som smaskade på grödorna i trädgårdarna.
 
 
Lördagen spenderades på Skansken där vi fick klappa på en stor fet orm och jag klappade t o m en hårig och superläbbig spindel. Fy tusan!!!
 
 
Så blev det ett biobesök för att se Sune i fjällen också. Himla kul!
 
 
Ett och annat kulturellt besök blev det också även om det var på Stinas begär. Hon hade tänkt träffa Prinsessan af Stockholm (hon är ju själv Prinsessan af Bergvägen) men hon verkade inte vara hemma så vi tussade in och värmde oss lite o Stor Kyrkan.
 
 
 
Många goda restaurangbesök har också hunnits med så klart!
 
 
 
Vi har haft en helt underbar helg och fått tanka en massa ny energi för kommande vecka med vardag, jobb, matlagning, hämtning å lämning av barn och andra "måsten".
 
Men nu ska jag njuta av det som är kvar av söndagskvällen i soffan tillsammans med mormor & morfar (barnens alltså) och min Johan så klart! 
 
Trevlig kväll!

Motvind dit och motvind hem. Hur fan är det möjligt?

Igår kväll var det meningen att jag skulle ha kört ett spinningpass. Men jag tog fel på tiden så det blev inget. Å andra sidan hade jag ju kört två pass den dagen, ett simpass på morgonen och ett styrka med Judit till lunch. Det gjorde ju inget om det inte blev ett tredje pass... ;)
 
Så därför bestämde jag mig för att cykla till jobbet som idag istället. Galet va`?
 
 
 
Med pannlampa, blöjbralla och allt... mina arbetskläder, duschprylar och necessär i en ryggsäck. När jag kom ut så blåste det å det grövsta! För en nanosekund var jag beredd att klä av mig allt och byta om till innekläder för att åka på gymmet istället. Men så tänkte jag att det kan ju vara bra att testa det också... jag menar vem garanterar ett perfekt väder, vindstilla, lagom varmt, klarblå himmel och solsken när Vättenrundan väl går av stapeln?
 
 
Weeehoo! Så mallig. Första cykelturen helt själv. Ni må fnissa nu, men jag är en fullständig nybörjare och jag tycker att det är rackarns olustigt att sitta fast med fötterna, superduper smala däck som gör det extra vingligt, en jävla massa växlar och nav att hålla reda på... dessutom ska jag hålla bra kadens och hastighet på det liksom. Så lägg av å fnissa!
2 mil enkel väg. (över Hybo ni som är härifrån).
 
 
Så efter min dusch på gymmet fick jag parkera mina cykelgrejor på kontoret. Min cykel ställde jag i hallen nere i entrén. Vågar inte ha den stå utanför. Börjar ju gilla den...
 
Så kommer Hanna in på kontoret efter mig. Jag hör att hon ser min cykel.  Hon lägger av ett asgarv nere i hallen och garvar i trappen upp till vårt kontor. Hon liksom njuter lite extra när hon vet att jag lider. Hon garvar och mår gott åt min utrustning.
Ja, jag skulle kunna säga att hon hånar mig lite.
 
 
Jävla Hanna!
 
Hon gick i stort sett hela dagen och väntade på stunden då jag skulle cykla hem igen. Så hon liksom kunde få se mig in action...
 
 
 
 
Vilken peppande support jag får ifrån mina kära arbetskollegor?
Här står dom utanför kontoret och mår gott, fnissar åt mig och liksom samstämmigt tycker att jag är galen och får skylla mig själv.
Men jag ska säga att cykelturen hem gick jättebra! Faktiskt. Nästan så att jag bitvis tyckte att det var rätt kul. Med betoning på NÄSTAN.
Men att cykla till och från kontoret är ju otroligt tidsffektivt! 4 mil/dag och jag är tränad och klar direkt efter jobbet.
Två flugor i en smäll ju!
 
Väl hemma möttes jag faktiskt av imponerande döttrar. (Pappan också!) De och farbröderna på gymmet är mina största supporters. Tack för det!
 
 
Jag svidade om lite snabbt och skjutsade Malin & Co upp till backen. De suger ut alla chanser som ges. Tisdagkvällar och torsdagkvällar på veckorna och så helgerna på det. Livskvalité för en 10- och en 12-åring!
 
Stina fick välja själv vad hon ville göra. 
Hon ville att vi skulle vara hemma och mysa.
 
 
 
 
Hon valde att baka bullar.
Så fick det bli!
Visa fler inlägg