Jag får nypa mig i armen lite...
För ganska precis 7 månader sedan sa jag upp mig ifrån mitt jobb på CityMark. Ett jobb jag haft i 16 år och varit anställd i koncernen i 20 år. TJUGO ÅR!!!
Jag sade inte upp min anställning på grund av att jag vantrivdes på något vis. Nej, tvärtom. Jag har alltid älskat mitt jobb men...
... så blev Stina sjuk.
Vi visste att vi skulle få tuffa dagar med många sjukhusbesök, en stundande tuff operation att vänta och framför allt Stinas dagar skulle komma att bli tuffa.
Hon skulle behöva oss mer än någonsin.
Min tidigare anställning innebar ganska många resdagar till Stockholm och Malmö.
Det skulle inte längre vara aktuellt för mig att vara ifrån min familj. Framförallt inte Stina!
Vi spenderade vår bröllopsresa i långa, djupa diskussioner hur vår framtid skulle bli och hur vi på bästa sätt skulle kunna lösa det.
Vi kom fram till att det bästa vore om jag sa upp min anställning och började i min mans bolag. Det skulle göra det enklare för oss att styra våra dagar själva och kunna vara med Stina. Jag skulle slippa ångesten att resa bort ifrån min familj.
Så den 1 november började jag jobba tillsammans med min man.
Ett mycket bra beslut!
Ett av de bättre besluten!
Den frihet det ger...
Att själv bestämma över mina dagar.
Ingen som undrar vart jag har varit om jag kommer in på kontoret lite sent.
Ingen som ifrågasätter om jag måste iväg på ytterligare ett sjukhusbesök med mitt barn.
Ingen som ifrågasätter om jag nått mina mål.
Den enda som ifrågasätter det ovan är jag själv.
Jag har svårt att ta in den fantastiska situation vi har.
Jag kan välja att träna en stund på dagen, kanske lite längre och börja min dag lite senare. Jag kanske tar en halvdag ledig för att jobba lite på kvällen istället? Eller jag kanske är helt ledig ett par dagar och väljer att jobba igen det nästa vecka?
Summa summarum - jag väljer själv.
Att sedan ha ett jobb som inkluderar mitt intresse för skog- och jakt gör ju att det förhöjer lyckan än mer.
Det är så fantastiskt bra på alla sätt att jag har svårt att tro att det verkligen är sant.
Det bästa av allt är att jag har så mycket tid med mina barn.
Att jag kan vara så närvarande.
Att min ork räcker till på ett helt annat sätt nu än tidigare.
Hela jag är mer tillfreds.