Att ta vara på livet!
Sicken klyscha va´? Nu igen, tänker ni. Men ja, det är ju så underbart! Livet! Så klart får ju mina lyckorus en extra boost under mina morgonrundor i en underbar natur och en härlig, klar höstluft.
Jag är så tacksam över att jag KAN ta vara på dessa stunder. Att mina ben är friska och fixar att ta mig runt där jag vill. Att min kropp är vänlig nog att gå med på alla upptåg jag tar mig för.
Att mina ögon kan ta in alla dessa intryck och njuta av dem. Allt det vackra som vi alla får njuta av.
Om bara några dagar sitter jag på mitt pass i skogen och får njuta ännu mer av dofterna, stillheten och allt det här vackra. Då är det dags för årets älgjakt!
Men innan dess så gör det ju inte så ont av att få njuta av det här som vi har här hemma. Vårt underbart vackra Järvsö!
Ja, man kan inte annat än njuta och ta in.
Det är så här jag hämtar all positiv energi. Det är sånt här som gör mig så lycklig och som håller i sig resten av dagen. Det gör ju att man orkar möta motgångar och negativiteter lite bättre med en positiv början och inställning.
Ibland behöver man ju lite extra sånt.
Den här lilla kråkan har haft en tuff dag idag. Sviter ifrån gårdagens simträning har gjort att hon fått vila ifrån kryckorna och bara haft rullisen. Hela helgen har varit toppen på alla sätt, hon har varit så rörlig och sprallig. Kommit på lösningar själv för att göra saker som hon vill.
Men från söndagkväll så har det varit smärtstillande och vila...
Men det ger sig nog. Vi får försöka hitta en balans och en lagom nivå som fungerar för Stina.
Just "balans" och "lagom" är ju två ord som jag inte riktigt hittar i mitt vokabulär...
Det är tur att min man är bättre på sånt.