Rapport nr 3 från Herr & Fru Olssons Bröllopsresa

Då har vi kommit fram till den 3:e och sista delen ur Herr & Fru Olssons Bröllopsresa. I det här inlägget hade jag tänkt försöka sammanfatta vår resa.
 
 
Vi har snorklat en del... men det har varit med skiftande framgång må jag säga.
Utrustningen har kanske inte varit av högsta klass (60 svenska kronor kostade de per st). Mina grejor fungerade rätt bra, ett litet vattenläckage vid näsan kunde jag stå ut med. Värre var det för Mr. Perfect...
Han spottade och fräste om vartannat eftersom hans snorkel inte alls höll vad försäljaren lovat!
Men kul var det. Många fina fiskar och ett fantastiskt vackert hav har vi fått uppleva! Varmt och gott. 
 
 
Självklart har jag ju bränt mig också. Så jädra ovärt!
Men bara vid bikinilinjen. Den är ju lätt att missa.
 
 
Vi har också lyckats döpa de flesta gästerna på hotellet. Det blir ju lätt så. Vi är för övrigt de enda svenskarna på det här hotellet, känns nästan som om vi är de enda svenskarna på hela Koh Samui. Vi har än inte hört ett svenskt ord på dessa veckor.
 
På vårt hotell bor:
Arga gubben med arga sonen (de styrde för övigt upp ordningen i poolen när kineserna skvätte ner arga gubbens fru)
Tantnacken - jädrar, en tant i 70-års åldern som liksom solar med huvudet uppe utan nackstöd. Shit... hur stark som helst. Röker för mycket dock!
Måsungarna - för ett jävla liv (enligt farbror Olsson) ett gäng testosteronstinna killar från Australien som förmodligen kommer behöva en och annan penicillenkur när de kommer hem...
Tjejmåsarna - ungefär detsamma klientel som ovan fast mycket lugnare.
Hulken med familj - en trevlig 2 barnsfar som såg ut som en mix mellan Hulken och Arnold Schwarzenegger.
Sauk - vår granne och jädrigt lik Stefan Sauk. Dock mycket gråare och en jävligt hårig rygg!
Clownskorna - en servetris som går så utåt med fötterna som möjligt går!
Brända brudarna - två brittiska tjejer som brände magarna å det grövsta. Stackarna...
Trevliga farbrorn - från England. Mycket artig och trevlig som småpratade med oss varje dag.
Han som röker - en man i övre 60-års åldern med en fru som vi har försökt gissa åldern på. Skitsvårt. Också från England. Mycket trevlig familj. Röker dock för mycket.
Kyparn med tubsockorna - ja... här behöver vi nog inte ens förklara.
Thailandshanna - en otroligt rolig och trevlig dam som tillhör hotellets personal. Makalöst lik Hanna! ;)
 
Frågan är ju vad alla kallar oss för?
 
 
Jag har också testat på massage. Inget jag vanligt fall gillar så det fick räcka med en footscrub.
Tänkte försöka ge mina stackars löparfötter lite kärlek.
Massörernas råd;
"Lady, you have to stop running. Your feet is crying!"
 
 
Den här är ju intressant. Vid strandens början står en skylt med vad jag förstår informatiom om vilka maneter man skall passa sig för. Nu är det ju så att det står på Thai... så man får liksom titta på bilderna och gissa sig till vad man skall göra... 
 
 
Den här stackarn har vid ett flertal tillfället berättat för sin fru att det är lite för varmt. Han tappar matlusten, kan inte dricka alkohol (syyyyyyynd) och känner att han då och då förlorar livslusten i denna värme.
Han har nu pålyst att nästa resmål kommer att vara av en annan karaktär.
Han har pratat om Alaska...
 
 
 
 
Men jag mår prima i den här värmen. Äntligen slippa frysa! Maten är ju som sagt superb. Men jag ska erkänna att jag längtar makalöst mycket efter en simpel och vardaglig "fredagstacos" med barnen!
 
 
 
 
 
Det är, som jag nämnt tidigare, väldigt lugnt här med turister. Vi förundras lite över hur restaurangerna får det att gå ihop. Många gapar ju tomma...
 
Inte blev det något bättre efter gårdagens explosioner heller!
Vi var lyckligt ovetande ganska länge. Den första som upplyste oss var Johans faster Karin som hade skickat ett meddelande och undrat vart vi var och om vi mådde bra.
Jag blev lite fundersam vad hon menade...
 
Men ganska snart vaknade vi upp till ett annat Thailand.
Det var oroligt och vi fick information om att höra av oss till våra anhöriga och att inte vistas ute bland folkmassor och turistattraktioner.
Vi kände oss till en början ganska trygga eftersom de första bomberna var en bit ifrån oss. Men senare när de även bombades vid Surat Thani... då kändes det inte lika tryggt längre.
 
 
Vi blev uppringda av P4 Västernorrland som ville veta läget och hur vi mådde. 
Vi håller oss fortfarande kring hotellet och gör inga utflykter på inrådan av befolkningen här.
 
Idag har det ändå lugnat ner sig lite mer eftersom det var Thailands Drottnings födelsedag igår, så gissar vi på att dessa rebeller vill skapa extra stor uppmärksamhet på just den dagen. Thailändarna är ju enorma patrioter och på just den här dagen bär alla blåa tröjor för Drottningen är född på en fredag vilket är den blåa färgens dag.
Kungen har gul som sin färg.
 
 
 
 
Vi kommer fortsätta att ta det lugnt idag. Ikväll ska vi passa på att äta lite gott och mysa lite extra för imorgon kväll åker vi hem.
 
 
 
 
Vi har en härlig vistelse här, absolut! Men för att vara helt ärlig så längtar vi hem nu. Framför allt till våra barn. Vi är nöjda nu. Vi känner också att det ska bli skönt att få komma hem till Sverige där vi ändå är ganska trygga.
 
 
Det bästa med dessa veckor har ändå varit att få umgås med min bästa vän och make. Vi har verkligen fått tiden till att ligga och prata och planera. 
Vi har smitt en del planer inför framtiden som jag verkligen hoppas att vi lyckas förverkliga!
 
Nu ska vi suga ut det sista ur vår underbara bröllopsresa och se fram emot resan hem till vackra, underbara Järvsö och våra gudomliga döttrar!