Hemma igen
Nu är vi åter hemma i Järvsö igen. Ester sa, på ett sånt där överdrivet vuxet sätt; "Du mamma, det är sant som det är sagt - borta bra men hemma bäst!", med en suck och ställde ner väskan i halllen. Det är ju lite så, det är verkligen skönt att komma hem också. Vi bor ju dessutom på en av Sveriges vackraste platser, så det gör ju inte ont att bara njuta av allt som vi har runt knuten.
Tjejerna och jag har längtat efter kräftor hur länge som helst nu, så i måndagskväll var det dags för våra törstande kräftmagar att få njuta!
Så gott det var!!! Det är väl aldrig fel med skaldjur? Det värsta är att Stina är HELT galen i kräftor men är urusel på att skala dem. Hon åt ett HELT PAKET själv!!! Mina fingrar var helt skinnflådda efter allt skalande. ;)
Skönt också att få komma hem till min bruna bästis. Han har varit på pensionat nu när vi varit borta. Han älskar det, men det är ju för att han är lite korkad. Gulligt korkad. I hans box har han en lucka som han kan springa ut och in i till hundgården på pensionatet. Jag ger mig tusan på att när han kommer in genom luckan, ligger en stund i sin korg, tittar upp och får syn på luckan så tänker han; "Åh??! Kolla! En lucka! Och springer lyckligt ut precis som om det var första gången. Det där upprepar sig säkert... hela dagarna. Han är lycklig! HA HA HA!
Jag är också lycklig. Otroligt lycklig. Av många skäl. Ett av dom är när vi, Yosh och jag, får våra löprundor och vi liksom blir ett team. Det älskar jag!
Gårdagen spenderades på Stenegård, en pärla här i Järvsö, för lite kusinmys och mellis på Trädgårdscafét. Har ni inte testat det så tycker jag definitivt att ni ska! Deras italienska mackor är utsökta!
Min morgon har, som den brukar, spenderats med min bruna bästis. Eftersom vi tog oss en löprunda på 13 km igår morse, så fick en promenad uppför Järvsöbacken räcka idag. :)
Han blir lite varm ibland men löser det själv genom ett dopp i någon pöl som han hittar efter vägen.
Vi går fortfarande omkring i ett litet fjolligt luckorus. Vi har så mycket att se fram emot och har börjat planera så smått inför nästa sommar. Jag kan knappt vänta...
Bilden spelas upp i mitt huvud när han ställer sig på knä nedanför mig... Jösses, så oväntat det var på något sätt! Jag blev verkligen överraskad! 2015-07-19 är dagen jag sent skall glömma.
Lycka!