Fotkramp är inget att leka med!
Jag har alltid älskat att spendera tid i skogen.
Jag har också tagit med mig döttrarna ut i skogen från det att de var små. De har gillat det.
Inte alla fyra, men åtminstone två av dom. Den äldsta och den yngsta har väl varit lite mer tveksamma.
Den yngsta kanske allra mest...
Imorgon är det 1 augusti och det är tillåtet att jaga rödräv och grävling här där jag bor. Jag har ställt klockan på 03.00 och lagt fram jaktkläder och rygga!
Inför morgondagens jaktpremiär, passade jag på att reka jaktmarken lite och i samma veva titta till älgpassen inför hösten. Jag lurade med mig "The Princess of Bergvägen" till skogen. Hon behövde en paus ifrån Snapchat och Tick Tock.
Det var kanske inte heller med samma glädje som hon fyllde sin vattenflaska med saft som jag fyllde min med vatten.
"Alltså jag gör det här för din skull. Det är ju inte så att jag gillar det. Jag kommer ju att få fotkramp!"
Fotkramp har jag aldrig hört talas om, men det är säkert allvarliga saker.
Inget att leka med!
Jag lovade att jag skulle göra mitt bästa för att hon inte skulle drabbas av denna hemska åkomma!
Jag är ju så korkad så jag tror ju ändå att jag kan få henne att gilla det här med att vistas i skogen.
Hon behöver bara få lite mer skogstid.
Lite extra mer kanske?
-Men visst är det väl mysigt i skogen, säger jag när vi går på den mjuka mossan.
-Näe, det kan ju finnas djur som kan äta upp en här, svarar hon helt ärligt samtidigt som hon knaprar på sina medhavda OLW-chips.
Hon behöver nog bara lite mer tid i skogen så kommer hon att gilla det!
Helt säkert!
Väl hemma konstaterade vi att hon åtminstone klarade sig från att drabbas av den elaka fotkrampen.
Amen på den!