Tågstoppet i Stockholm

Alltså, jag borde egentligen inte sitta här med ett leende på läpparna.
Jag borde ju egentligen vara irriterad och förbannad, precis som Mr. Perfect.
 
 
Dessvärre kryddar ju helgens reseupplevelser inte någon positiv anda på Mr.Perfects redan något motstridiga inställning till Globetrotterlivet...tyvärr.
 
 
Men jag kan inte låta bli att småle i sammanhanget. 
Hur i fasliga höjder kan man lyckas med att misslyckas så fatalt?
 
Resan ner börjar med glada barn och glad make. Han ser fram emot helgens inbokade möten, samt att få spendera lite extra tid med sin bedårande hustru.
Döttrarna skulle få spendera tid med sin journaliststuderande storasyster som bor i Solna.
En liten miss i logistiken gjorde att vi fick muta storasyrran att ha hand om småsyrrorna under helgens inbokade möten.
Det blev som vanligt dyrt som för mamman och pappan....
 
 
 
Nåväl, resan ner började i positiv anda. 
X-tåget kom och gick som det skulle.
Fram till strax innan Arbrå.
Tvärnit.
-Vad väntar vi på? frågar Stina
-Det är säkert bara ett tågmöte, svarar jag.
 
Varpå jag ser hur tågvärden och konduktören springer genom tåget till andra sidan.
Vi tittar förvånat på varandra.
Tåget står fortfarande still.
 
Efter cirka en kvart meddelar tågvärden med nervös stämma att tåget står still på grund av ett "växelfel".
Det känns inte riktigt som det stämmer eftersom ett annat tåg passerar oss precis på vänster sida.
 
 
 
X-trafiks tågpersonal kommer springande genom tåget igen, åt det andra hållet denna gång.
Jag försöker få kontakt med tågvärden som i sin tur ignorerar mig fullständigt.
 
Så plingar det till igen i tågets högtalare och på en som vanligt låg volym och med dålig ljudkvalité, får vi veta att tåget har gått sönder.
 
Strax därpå har en annan passagerare just pratat i mobilen varpå vi råkade höra att hon irriterat konstaterar att hon blir tydligen stående på vägen hem också. Det var ju samma visa på vägen dit, det verkar som om det är samma tåg.
 
Har man satt in ett redan trasigt tåg igen och hoppas på det bästa?
Japp, så var tydligen fallet.
X-trafiks tågvärd blev nu än mer nervös och svettig när han var tungen att gå igenom alla passagerares biljetter och eventuella tågbyten som efter cirka en timmes försening måste bytas ut.
 
Väl framme vid Gävle centralstation står vi på perrongen och hoppas på att vi ska få sittplatser. Vi hade ju bokat sådana men nu var vi ett 50-tal extra resenärer på nästa tåg mot Stockholm som också skulle få plats.
Vi hade tur. Snabb som en iller tog jag mig in i tåget och fick ta på fyra sittplatser.
Haleluja!
 
Så, äntligen. 
Härifrån och fram till söndag eftermiddag är allt verkligen toppen.
Våra inbokade möten flöt på bra och helt enligt plan.
 
 
 
Söndag och dags för hemfärd.
Glada och mätta hämtar vi döttrarna och får med oss storasystern också för lite extra tid till mys.
 
När vi kliver in på Centralen piper det till i samtligas mobiler.
Ett sms från SJ där man ursäktar den rådande väderleken och ber oss se över våra biljetter och boka om till ett annat tåg.
 
  
NEJ!
Fasen också. Jag har ju en inbokad intervju imorgon kl 10, Johan har inte med sig sin jobbdator och vovven är på dagis och skall hämtas.
 
Okej, vi testar. Men vi ser också hur allt fler tågavgångar blir inställda. En efter en.
Det har ju kommit lite snö.
I Sverige kommer det snö under vinterhalvåret.
SUPRISE!
 
Nä, inget tåg får passera Gävle så det blir till att boka en extra hotellnatt.
Under den här stunden då vi konstaterade att vi inte kommer att komma med något tåg, har den yngsta dottern just insett att det blir ytterligare en hotellnatt i huvudstaden.
 
 
Hon har svårt att hålla tillbaka sin glädje över detta och kör någon form av glädjedans av lycka och frågar gång på gång om tåget verkligen är inställt för att försäkra sig lite extra om den oplanerade extra hotellvistelsen.
 
Lite snabbt bokade om våra biljetter till dagen därpå och med lite extra hjälp av den äldsta av döttrar bokades det även en hotellnatt.
 
 
 
Vi laddar om och Mr. Perfect försöker se det positivt även om det i stunden är väldigt svårt.
Men han gör ett tappert försök.
Verkligen.
 
Vi säger hejdå till den äldsta dottern som hade andra planer för kvällen medan resten av familjen traskade vidare mot det bokade hotellet.
 
På hotellet hittar man ingen bokning.
-i vilket namn är det bokat?
-Olsson.
-Okej, stavas det med ett "H" eller?
 
När bokningen till slut hittades så visade det sig att vår älskade dotter lyckats bokat in oss den 3 mars. Inte den 3 februari. Det var dessutom betalat och klart. Med vårt kort.
 
Vi det här laget har Mr Perfect ledsnat för länge sen. Det är nu jag inte kan låta bli och skoja lite extra och fråga honom om vi inte skulle ha bokat någon trevlig resa framöver.
Han svarar inte.
Jag kan se hur hans käkar nästan krampar när han biter ihop och är trevlig emot tjejen i receptionen.
 
 
 
Till slut får vi vårt rum.
Lillasystern överlycklig och gör sig hemmastadd, bäddar och hoppar genast i pyjamasen för att njuta extra länge i hotellsängen.
 
Vi får en trevlig kväll trots allt, äter en god middag och sover gott.
 
Morgonen flyter på. God hotellflrukost och glada barn.
Mr. Perfect är vid gott mod.
Vi är ju snart hemma.
Tåget ska gå 10:21.
 
Tillsammans går vi återigen mot Centralen.
Solen skiner och gårdagens snöoväder känns som bortblåst.
Vi kliver in på Centralet och konstaterar att det är nog några fler än vi som skall åka idag.
Vi tittar upp på tavlan och ser vårt tåg.
Pjue, det är inte inställt!
 
Det plingar till i telefonen.
Vi tittar på varandra.
Jo då, vi hade alla fått samma sms från SJ.
Återigen är vårt tåg inställt.
 
Det är nu man inte kan göra annat än att bara asgarva.
Är det på riktigt?
Va fan?! 
Vi skulle ha tagit bilen som vi alltid gör annars!
 
 
 
Återigen bokas biljetterna om men den här gången på samma dag även om det blev ett par timmar senare.
Det vore väl själva fan om vi inte ska lyckas ta oss hem??!
 
12:21 rullade SJ InterCity, tåg 268 in på spår 17b.
Gud hör bön!
 
Efter mycket om och men kom vi till slut hem till Järvsö.
Jag är rädd för att det lär dröja innan jag får med mig Mr. Perfect på några längre resor framöver.
Nu har han verkligen fått skäl för hans väl användna uttryck:
"Man ska hålla sig hemma!"
 
 
 
 
 
 
#1 - - Jessica Högberg:

Ha ha (nä, egentligen ska man gråta), ni verkar trotts "lite strul" vara vid gott mod (dom flesta av Er), du får åka själv nästa gång... *fnissar*

Svar: Ha ha ha, ja man måste ju ändå se det komiska i det hela! :-)
Katharina