Jullovet lider mot sitt slut
Nu börjar jullovet att lida mot sitt slut. Vardagen knackar på dörren med alla måsten, tider och åtaganden. Man skulle ju kunna känna ångest och motstånd. Men jag ska säga att jag ser fram emot vardagen och jag ser fram emot mitt jobb - jättemycket. Jag har en del spännande grejor som redan nu är inbokade i januari och februari.
Vi kan inte klaga på något sätt över vårt jullov. Vi har verkligen fått göra allt av det man räknar med under ett jullov som barnfamilj.
Vi har åkt skidor, skoter och slalom i MASSOR av snö.
Hemma i Järvsö.
Vi har lyxen att ha underbara grannar med barn i samma klass och ålder som Stina vilket ger så mycket nöje!
Det enkla att göra en liten utflykt en förmiddag på "Myränget" (en täkt med en liten raststuga i vårt bostadsområde) där Micke dragit upp ett litet skidspår. Precis lagom för vårt lilla skidlandslag.
Det var ju inte riktigt alla som hade vallat rätt just idag. Varken med humör eller ork..
Morsorna tillika vallateamet, var desto gladare och amprare. Lite för att höja upp humöret på de åkare som inte riktigt orkade. Vet inte om det hjälpte...
Papporna i gänget har precis anmält sig till Cykelvasan i augusti. (jävla galenskap!) Så det blir nog till att se över formen lite. Micke smygstartade sin träning med att harva runt i det dryga 300 meters spåret. Man får ju vara glad för det lilla...
Efter lite slit i spåret kom så äntligen belöningen!
Vi har verkligen fått ladda batterierna och jag är nästan lite mallig över min kära make som inte jobbat (så mycket) dessa dagar.
Det behövde han.
Det behövde jag.
Det behövde vi.
Nu tar vi tag i 2018 och alla fantastiska möjligheter!