Det här med jakten...

... som har blivit en sån stor del i mitt liv. Det är så fantastiskt!
 
Jag vet att många i min bekantskapskrets lyfte på ett och annat ögonbryn i förbrylling när det började dyka upp jaktbilder på mig i olika sociala medier. Hon, den där lilla sketna blondinen, en tvärhand hög och VEGETARIAN??!
 
 
Dessutom kan jag vara en av jordens största fryslortar!
Snacka om att börja i underläge?
 
Men för fem år sedan, i maj 2012 för att vara exakt, tog jag min jägarexamen hos Forswards Jakt & Hund i Jämtland.
Jag var inte alls säker på om jag någonsin ville skjuta något vilt, men jag ville lära mig mer, jag ville prova.
När jag började läsa utbildningsmaterialet "Jägarskolan" så kändes allt så naturligt. Så fantastiskt viktigt att vara en del av viltvården, att ta vara på vår fauna och se till så vi har friska och starka viltstammar i Sverige.
Vilket hedersuppdrag!
 
 
 Jag har alltid älskat att vara ute i skog och mark. Genom mitt jaktintresse så har det fått en ännu större innebörd i mitt liv. Att skjuta ett vilt står inte överst på min lista när jag jagar. Det är hela upplevelsen. Från det att man gör iordning sin packning dagen innan, förberedelser, tidiga mornar, vädret, kläderna, hunden...
Listan är egentligen oändlig.
 
 
När jag dessutom delar det här intresset med min livskamrat och make, toppas det lite till!
 
Men visst, det har inte varit helt lätt.
Att ta ur en älg när man har haft svårt att bara tugga på kött, var en utmaning utan dess like.
Men mitt motto har alltid varit att jag vill jaga på samma villkor. Ni vet - klyschan; "äh, hon är ju tjej..."
Näe, jag har alltid velat vara med på samma villkor. 
När jag har skjutit en älg så är jag också den som passar djuret. 
Sen så klart med några hjälpande händer ifrån resten av jaktlaget.
Det är ju ibland tungt... och med mina knappa 50 kilo kommer jag inte så långt emot en stor älgtjur...
 
 
Jakten handlar också otroligt mycket om kamratskap. Det förenar massor!
Herre jösses, så klyschig jag låter nu, men på riktigt. Hur många nya vänner har jag inte fått genom jakten? Vänner som jag vet att jag kommer behålla. Den här vänskapen är inte ytlig på något sätt. Handlar inte om utseende eller status alls.
Vi fryser tillsammans, sover tillsammans, äter tillsammans. Och när nöden inte har någon lag, gör vi våra behov i skogen tillsammans. HA HA HA, då spelar det ingen roll vem du är. Alla behöver vi göra ifrån oss. Punkt slut.
 
 
 Jakten och skogen är en stor del av mitt liv och jag är ofantligt lycklig att jag lät mig övertygas. Att jag lät mig utmana mig själv och mina farhågor. 
 
Nu har jag turen att ha jakten som en stor del av mitt dagliga arbete också. Vilken lycka!
Det bästa av allt är alla möten med andra jägare, höra andras jaktupplevelser och få ta del av vackra naturbilder.
 
Förra veckan fick jag äran att träffa ett helt gäng härliga jägare i Uppland. Den här veckan ska jag träffa en annan slags jägare i Valbo. Men jag vet sedan tidigare att han är minst lika trevlig!
 
Lyllo mig!
 
 
 
 
 
 
0 kommentarer publicerat i Jakt
Taggar: Allt om Jakt och Vapen, Jakt, Jakthund, Jägare