Stina har fått sig en underbar förebild!

Tänk att jag fortfarande blir så förvånad över människors goda hjärtan?
När vi sitter och väntar utanför operationssalen nere på Akademiska får jag ett meddelande ifrån en främmande tjej som senare ska visa sig göra ett starkt intryck på Stina och på oss andra i familjen! Hon önskar oss lycka till med Stinas operation och hon skriver i sitt meddelande att hon själv är opererad för Perthes. Flera gånger!
 
 
Vi får genast en fin kontakt och det känns skönt att skriva till någon som vet och förstår vad vi går igenom. Att sitta i ett väntrum i flera timmar när ens barn opereras... 
Hon ger mig som mamma hopp och fina ord. Hon låter makalöst positiv och skriver att det säkert kommer att gå bra.
Jag tänker att hon borde ju veta... hon om någon borde ju veta vad hon pratar om!
 
 
Hon erbjuder sig också att komma och hälsa på oss när Stina piggat på sig lite.
Det skulle säkert Stina må bra av att få träffa någon annan med Perthes och vi som Stinas föräldrar skulle säkert må bra av att få träffa henne och fråga alla frågor som snurrar i huvudet, fortsätter hon att skriva på Instagram.
Vem är denna ängel?
 
 
Hon heter Annika och bor och studerar i Gävle. Hon är 25 år och fick Perthes i ungefär samma ålder som Stina. Hon har opererat sig åtta gånger och bland annat gjorde en sån där benförlängning som man har pratat om på Akademiska som kan komma att bli aktuellt för Stina också.
 
Jag förvarnade Annika med att tala om att Stina förmodligen inte kommer säga ett enda ord och att Stina är ganska innåtbunden och försynt.
"Ja, men det går säkert bra. Hon får fråga om hon vill, eller så frågar ni. Hon kommer säkert att bli nyfiken", skriver Annika.
 
Som ungen bludrade??!
Det var länge sen vi såg henne så glad och sprallig. Hon babblade som aldrig förr och Annika var helt fantasisk. Hon berättade och svarade på alla tusen frågor som snurrar i våra huvuden.
 
Annika är en stor förebild för oss! Hon har flera operationer kvar att vänta. Hon har ca 3,5 cm skillnad i benlängd och konstant värk. Men tror ni att det hindrar henne?
Icke!
Nästa år ska hon och hennes sambo gå Inkaleden. Ynka åtta mil... 
Åtta mil med Perthes??! Snacka om hjälte!
 
 
Precis innan Annika ska åka hem säger hon till Stina att hon har en present till henne. En till tänker jag eftersom Stina fick en jättefin tulpanbukett precis när Annika kom.
 
Ett jättefint halsband. 
"Jag har ett likadant som du, Stina. Det är bara vi som har Perthes som har de här halsbanden. Det är bara vi som är så här starka som får Perthes, Stina. Vi ska kämpa du och jag!", säger Annika och kramar om Stina.
 
 
Efter gårdagskvällen fick Stina en annan blick, ett annat ljus i blicken. Stina fick ett nytt hopp. Även om hon kommer att behöva rullisen längre än vad vi trott, även om hon kanske inte kan gå i sommar när vi ska åka till Grekland som vi har som mål, så har hon fått ett nytt hopp. Hon har träffat Annika som lever sitt liv till 210% och som skiter fullständigt i om hon haltar lite, om hon har värk 24/7, hon skiter i kryckor och och skiter i rullis.
Hon lever livet!
Hon lever livet med Perthes!
 
Tack Annika för att du kom hem till oss och för att du gjorde Stinas liv så mycket ljusare!
 
 
0 kommentarer publicerat i Familj
Taggar: Barn, Hopp, Perthes, Perthes Sjukdom