I fädrens spår för framtida segrar...
Jag kommer ihåg hur det var när jag åkte längdskidor för första gången i vuxen ålder. Jag kommer verkligen ihåg det, jag lovar. Idag har jag upplevt det igen, fast genom min lillasyster. De första 100 metrarna fick hon till tre vurpor. Tre...
Jag ska säga så här... det är lätt att förstå att frustrationen över förmågan kan bli lite för mycket.
Till slut brast det!
Hon fulgrinade i skogen!!!
Jag kan inte låta bli att skratta lite. Inombords. (Precis som Steffe).
Förlåt syrran.
Jag tog inga bilder när situationerna var som (värst) bäst.
Jag vågade helt enkelt inte.
Men vill ni se fulgrinet live... kika in på min Instagram...
Användarnamn: katharinaelisabetholsson
Förlåt syrran, men det är så jäkla kul!!!
Men kolla in vilket underbart skidväder vi fick!
Fräsen kom och gjorde oss sällis.
Hon åkte förvisso lite här och där, fram och tillbaka.
Vi tog det lilla lugna så att säga...
Så himla kul och trevlig.
Tack syrran för att du bjöd på dig själv och tack Fräsen som kom och gjorde oss sällis!
Jag började min dag med ett pass kl 06 uppe i harsa. Det var jag och pannlampan. Fantastiskt rofyllt. Jag körde 15 lugna kilometrar och kommer nog göra detsamma imorgon bitti. Jag har vekligen kommit att bli bästis med mörka skogen nu. Heja mej!
Medan vi var i Harsa fick småkusinerna åka lite skoter med Johan.
Som tur var hann Martina åka lite skoter också.
Jag gissar att hon sover gott i natt efter alla vinteraktiviteter här i Järvsö. Jädrigt exotiskt jämfört med Hallsberg... ;)
Hon själv tyckte att hon var en naturbegåvning just när det gäller skoteråkning. Skidåkningen kändes väl "så där"...
Nu är det underställsmys på schemat resten av kvällen.
Vi slår nog på med en trerätters också. Jag menar, som vi har harvat på idag?
Det är vi ju värda!