Mörkerterapi på hög nivå
Jag vet att jag har hämnt det tidigare. Jag har ju gått och blivlit löjligt mörkrädd och det stör mig! Ibland räcker ju inte dygnets alla timmar till den träning man vill. Då finns inget annat val än att sticka upp till Harsa i tidiga ottan innan morgonljuset vaknat...
Den här Vasaloppsträningen tar ju ganska mycket tid. Man ska ju harva på en del i de här skidspåren. Så kl 07 (inte okristligt tidigt ändå) började min lördagsrunda. Jag, en pannlampa och en mörk skog.
Fast när man väl kommit igång så är det faktiskt underbart! Dessutom lyste månen upp så fint och gjorde min runda rent av magiskt vacker. Jag kände mig inte det minsta rädd faktiskt. Tvärtom. Jag har ju alltid älskat att vara i skogen, oavsett dagsljus. Så det är skönt att känna att de jobbiga känslorna börjar ge vika. Äntligen!
Tänk att jag för tre år sedan stapplade mig fram på ett par längdskidor för första gången. Jag grät helt öppet bland barnfamiljer här i Harsa, i ren frustration. Jag var så makalöst värdelöst dålig och kände att jag hade tagit mig vatten över huvudet som anmält mig till Vasaloppet och dessutom skulle genomföra En Svensk Klassiker. Hur kunde jag ens tro att jag skulle kunna åka 9 mil? På längdskidor??!
Jag klarade det! Jag genomförde En Svensk Klassiker och jag åkte NIO mil på längdskidor. Nu gillar jag det till och med. Vem hade kunnat ana det då för tre år sedan när snoret bubblade ur näsan och jag grät som ett litet barn över min oförmåga?
Förutom att harva på i längdspåren så förbereder vi ju oss inför julen.
Igår stod det julgodis på vårt schema.
För första gången NÅGONSIN lyckades vi med knäcken. Som jag har kokat den på 100 olika vis, ändå har den liksom aldrig blivit bra. I år föreslog Malin att vi skulle koka den i Micron.
Vilken Succé!
Nu börjar vi bli ganska klara inför Tomtens ankomst. Det är några få klappar som fortfarande saknas, men annars så. Och det bästa som finns är att känna doften ifrån granen, tända ljus och sitta och titta på Julkalendern tillsammans med barnen på morgonen innan skolan börjar. Det är en sån fantastisk julkänsla i det!
I eftermiddag är det något helt annat på schemat. Stina ska vara med i årets Julshow på ridskolan!
Hon har fått i uppdrag att tillsammans med Sanne och Fire rida in först i Luciatåget!
Vilken ära!
Så nu får vi hålla tummarna att Thor sköter sig och inte hittar på något bus när publiken är på plats på läkaren i ridhuset.
Håll tummarna!
Jag var väldigt mörkrädd som barn, det är bättre nu dock. Fin julgran!