Känslan av att hitta hem

När allt liksom faller på plats. När man känner att man är två i allt, när man känner att man är älskad precis bara för den man är. Det räcker så gott. Jag behöver inte vara någon jag inte är. Inte mer. Inte mindre. Bara jag. Att känna att allt jag är är det bästa. Shit...
 
 
 
Den känslan! Att våga känna den. Våga låta sig älskas så. Det är en ynnest!
Jag hoppas att alla som lever i ett förhållande känner så.
Dessvärre är jag rädd att det inte är så...
 
 
Jag kan aldrig ångra något jag gjort. Det har bara hjälpt mig fram till den jag är idag. Där jag är idag. Jag kan aldrig ångra mina tidigare val. Det har ju bara fört mig närmare mitt rätta val.
 
 
Tänk att varje dag få känna att man vill nypa sig lite i armen, bara för att kolla så man inte drömmer. Låter säkert lite klyschigt och överdrivet i mångas öron, men för mig... är det dagens sanning. Det är en ljuvlig känsla att liksom knappt våga tro att drömmen är sann!
 
 
Känslan av att äntligen ha hittat hem. Känna sig hel. "Tillsammans" har fått en annan innebörd. "Tillsammans"=två.
Två blir en.
United.
 
Lyllo mig!
 
0 kommentarer publicerat i Personligt
Taggar: gemenskap, kärlek, tillsammans, två, Älska, Älskad