Min man har blivit galen...
Min man har blivit galen... som besatt...
Jag fick ett meddelande på jobbet igår. Korkad var jag som berättade det hela. Men jag blev ju liksom lite paff...
Han har alltid puttat på mig när vi suttit framför TV:n och kikat på Gladiatorerna och sagt;
"Fan, det där vore väl något för dig, älskling?"
Jag har mest garvat åt honom.
Så jag råkar berätta för min underbara familj att mamma fick ett meddelande igår...
Då gick de bananas hela högen!
"Klart du ska vara med!! Kom igen nu, du bara MÅSTE vara med!!!"
Inte en enda tanke på att Gladiatorerna förmodligen kommer ha sönder mig och de får skrapa ihop det lilla som är kvar av denna mamma? De kommer ha ihjäl mig ungefär lika snabbt som jag hunnit blinka...
Men inte om ni fråga min man!
Näpp. Nu ligger jag visst i hårdträning.
"Jahapp? Ska du träna före eller efter lunch", säger min make och sätter händerna i sidan ombytt och klar.
Det enda som fattas i hans utstyrsel är en vissepipa.
Jag fick order om att jogga upp till Elljusspåret i regnet.
Han tog bilen.
Där fick jag diverse uppgifter och övningar. Inte alls såna som jag är van vid. Explosivitet är ju inget du tränar inför ett långlopp direkt...
Johan träffade sin gamla hockeykompis Andreas uppe vid Elljusspåret.
"Jora, såatte... frugan ska va mä i Glatiatoran..."
HA HA HA!
Vi får väl se. Jag har inte sagt ja ännu. Jag tror inte heller att de på Gladiatorerna är medvetna om att jag är ca 1.30 hög och väger lika mycket som en 11-åring! ;)
Men visst, jag ska inte sticka under stolen med att säga att jag inte gillar utmaningar.
Vi står inför en hel del förändringar i den här familjen i höst. Ester börjar högstadiet, Malin börjar i högstadiets lokaler, Stina börjar 1:an och vår äldsta tjej flyttar till Stockholm för att gå på Högskola och läsa journalistik.
Det kommer kännas så konstigt. Imorgon går flyttlasset från Järvsö till Stockholm...
Så ikväll har vi myst lite extra med alla våra tjejer. Vi har för ovanlighetens skull fått haft dem med oss hela dagen. Vanligtvis är det polare eller andra grejor som drar mer än vad vi föräldrar gör. Precis som det ska vara så klart!
Vad passar bättre än en kräftskiva ala Bergvägen?
Nu har vi varit man och hustru i 3 veckor. Underbart! Vi njuter massor. Även om vi har varit tillsammans i många år så är vi så där fjålligt och löjligt kära ännu. Kärleken fick sig en extra skjuts nu med bröllopet och en bekräftelse på att vi valt varandra.
Eftersom vi åkte på bröllopsresa dagen efter (helt enligt Mr.Perfects plan), så har vi inte hunnit öppna paketen ännu. Vi hade ju liksom inte önskat oss något utan vår största önskan var ju att de vi bjudit skulle komma och dela vår dag.
Nu fick vi en MASSA presenter ändå...
Och vad passar inte bättre än att hoppa i bröllopsklänningen igen kvällen till ära?
Jag menar när får jag använda den igen?
Aldrig.
Så därför njöt jag lite extra ikväll att få bära denna underbara skapelse. Nu skall den skickas iväg på kemtvätt och hängas undan. Förhoppningsvis vill någon av döttrarna använda den när deras dag är kommen. Kanske inte som den är, men bitar av den?
Tiden får utvisa det.
Så tack alla goda vänner som hyllat vår kärlek så med oss!
Tack för alla gratulationer.
Tack för alla fina presenter.
Tack för att ni står ut med att jag tjatar och suger ut precis allt gällande vårt bröllop.
Jag kommer förmodligen att tjata lite till.
Ha överseende.
Puss på er alla!
Klart du ska vara med i gladiatorerna! Du ångrar dig annars, du får inte frågan en gång till!!! Gööörhäftigt juh 👍😆