Söndagsnöje
Min söndag började med en stor gröttalrik vid 07:00-snåret framför ett inspelat avsnitt av "Klassikern" episod Vättenrundan. Jag drömde nämligen en hemsk mardröm att jag deltog i Vättenrundan! Vansinne!!! Förmodligen för att detta är en deltävling i "Klassikern" som Johan skall genomföra och vi pratar en del träningsupplägg och planering inför detta. Men fy för den leden. Jag skulle ALDRIG (tror jag) delta i någon så galet som att cykla 30 mil!!! GALENSKAP är vad det är!
Hellre ett långlopp i skogen i så fall! Min plan för dagen var nämligen minst 2 mil terränglöpning tillsammans med min bästis Yosh. Äntligen är han frisk och stark nog att orka hänga med. Han var ju riktigt illa där an i somras där vi höll på att mista honom. Hur hade jag klarat det??!
Kl 8 gick vår start ut i skogen!
Så ljuvligt! Hög och klar luft, lite fuktigt och det luktar så mycket skog.Det luktade lite annat också så till slut tog jag till kopplet "just in case" så slapp jag ens tänka på Yosh när det var som grisigast i terrängen och jag var tvungen att hålla fokus på mina fötter än på om Yosh drog iväg på äventyr.
Så nöjda och rejält svettiga efter 21,5 km terränglöpning. Så fantastiskt härligt. Mina tankar handlade mycket om dessa hjältar som cyklar 30 mil... asså, jag hatten av för alla dessa män och kvinnor som antar en sån utmaning! Om några veckor ska Johan spring 3 mil terräng... Lidingöloppet. Jag ska vara hejarklack. Det kommer så klart att klia i mina ben för det är något som jag skulle tycka vara roligt att delta i. Men att cykla... över min döda kropp!
Tack o hej. Leverpastej!